Paradiset, normkritik, genusteorier och dess olika förutsättningar

Har funderat över genusteorier och intersektionalitet. Pratade med en vän om genusforskaren och författaren Yvonne Hirdman som jag på en föreläsning fick ett väldigt dåligt intryck av. Hon använde sig av N-ordet i sin föreläsning och jag kunde inte undgå att bli äcklad av den uttryckta rasismen hon förhöjde där och då.

Jag har under åren tagit del av olika typer av genusforskning. Den svenska får mig många gånger att bli mörkrädd. Krasst så kan man konstatera att den totalt kan sakna normkriktik och dessutom har ett naivt förhållandesätt till jämlikhet. Låt mig förklara.

Genusteori utan intersektionalitet är som att försöka beskriva färg genom en svart-vit TV. Att prata om kvinnors rättigheter utan att prata om rasism är meningslöst. Det gynnar bara de människor som drar nytta av rasismen. Vilket också kan vara kvinnor.

En medelålders etablerad (läs vit) svensk kvinna med en socioekonomisk priviligerad bakgrund kan (och har jätteofta) mer fördelar och förmåner än en rasifierad tjej eller kvinna med en mindre privilegierad bakgrund. Den etablerade kvinnan kan till och med ha fler privilegier än en man.

Med det sagt känns det väldigt konstigt att lyssna på dessa medelklasskvinnor när de pratar om diskriminering och jämlikhet när deras verklighet skiljer sig så markant från andras.

Slutligen är den jämlikheten de ibland pratar om, även den främmande för mig. Att man exempelvis inte ska särskilja på könen över huvud taget. Som pappa till två flickor förkastar jag den teorin direkt. Jag särskiljer mina döttrar så mycket jag kan. I en värld där människor dömmer andra baserat på deras hudfärg och på deras kön, vill jag göra mina döttrar så tuffa som möjligt. För att förbereda dem för ett samhälle som kommer att diskriminera.

Hur? Svaret finns delvis i låten nedan. Refrängen går så här:
”Sommaräng, familj först, själar vilar
Dumpar sinnet släpper taget fångar fjärilar
Alla ni är välkomna
Så länge ni vill stanna här
Bjuder hel byn, mättar mun, släcker törsten
Gömmer spriten, låter kvinnor, barn äta först man
Baby låt mig inte somna
Paradiset måste vara här”